Har ju fan inte sovit ett piss på hela jävla veckan. Varit uppe hela nätterna till minst 5-8 på morgonen. Och sover istället på dagen då det är ljust. Klarar inte av att sova själv. vill inte vara helt själv här. Det är lite jobbigt faktiskt. Så ist så sitter jag uppe hela nätterna och pratar med folk som inte heller har något liv. Fast dock så är dom uppe typ 1 kväll sent bara. Medans jag gör de, om och om igen. Men klarar fan inte att vara här. Ligger i min säng hela natten med datan i knät och typ bara försöker få tiden att gå. Så jag kan somna när det blir ljust igen. För på något konstigt sätt så känns det mindre ensamt om det är ljust. Ljuset för mig betyder typ, glädje, värme, och sånt. Medans mörkret är läskigt och dystert. Är jag dum i huvet? Men nu efter typ 120 timmar vakna och bara 24timmars sömn, så känner jag mig ganska matt, och död. Mitt huvud har nog aldrig mått såhär dåligt, ever.. Dock har jag väl ingen annan än skylla än mig själv. Vilket är lite pinsamt, hur jävla dåligt jag låter mig må, innan jag själv fattar att jag kommer bryta ihop. Om jag inte drar mig i kragen och går och fixar till mitt just nu, rätt komplicerade liv. Eller kanske inte så komplicerat, bara jag som gör allt så komplicerat. Är inne i den period som allt känns som de skit. Även fast de kanske inte är så jävla farligt egentligen. Man måste kunda mista viktiga saker i livet, för att kunna vinna andra, kanske viktigare. Men det vet jag ju inte nu om det är sant. Så medans jag väntar på hur mitt liv ska vrida och vända på sig till antingen det bättre, eller det sämre. Så tar jag bara och glider med. Tänker fortsätta leva som jag vill leva, även fast man känner sig helt fucked up ibland. Det är ju det alla andra gör?

Men nu är jag trött på detta humör som går upp och ner varje jävla minut. Som om jag skulle ha värsta jävla PMSen. Fastän jag inte ens har mens längre. Ibland urar jag vad som får mig att tänka som jag gör. Även fast jag egentligen vet svaret. Kanske bara tycker att de inte är tillräckligt. Det är pinsamt dethär ju.. YUP nu ska jag försöka sova. För jag vet att jag kan. Kanske!